Doublet/jacka

I den kreativa stiltjen har jag ett projekt som pågår och har gjort så sedan i somras. Då började jag sy en medeltida jacka en så kallad doublet inspirerad av en vän, Robins mundering. Trött på alla slappa, pösiga kjortlar ville jag att den skulle vara figursydd, ha en massa snygga knappar och av någon anledning skulle jag sy den helt för hand...

Jackan är sydd i ett mörkgrått ylletyg och fodrad med oblekt linne i kroppen emedan armarna är ofodrade. Framtill knäpper man den med 24 knappar som har tagit mycket lång tid att sy dit. Resultatet gör dock arbetet mödan värt.

Tanken med min jacka är att den ska gå att skjuta pilbåge i utan att åka upp och skrynkla sig, jag ville ha rörelsefrihet. Av denna anledning gjorde jag ordentliga armhål som jag har sett på något fynd och en del rekonstruktioner. Nackdelen är att det gärna blir lite bylsigt under armarna och att den ser lite "rolig" ut framifrån. Rörelsefriheten är dock fantastisk.

För att få ihop armstycket med kroppstycket blir man tvungen att sätta i en eller ett par kilar. En misstolkning av ett mönster gjorde att jag satte kilen överst på armen, mot axeln och inte fram mot bröstet. Det fungerar dock men jag vet inte om det finns några fynd med denna konstruktion.

Som sagt är den figursydd och det är en otroligt skön känsla att ta på sig en jacka som sitter perfekt på kroppen. Den är verkligen anpassad efter mig. Dock är den inte klar. Jag håller på att fålla upp armarna och ska sy dit 6-8 knappar/arm. Sedan ska den även läggas upp i kroppen och här vet jag inte hur mycket jag ska ta till. Tips mottages tacksamt.

Som sagt, detta är vad jag gör i min kreativa öken just nu. Lägger upp fler bilder när den blir klar (förhoppningsvis någon gång i maj).

Ljusstake

Först vill jag förtydliga: Jag har inte tillverkat denna ljusstake, tyvärr. Men jag har tänkt att den skulle vara rolig att visa någon gång. När nu Anders Lindkvist har gjort en kopia utifrån samma original och visar den på sin blogg tyckte jag att det skulle vara roligt att visa den vi har också, då båda två bygger på samma original.
Ljusstaken är en bröllopspresent jag och min fru fick då vi gifte oss 2005 av en god vän, Göran Landström, och hans familj. Det är även han som har tillverkat den. Vi har älskat den från första stund och använt den flitigt. Det är en medeltida (rese?)ljusstake och originalet är funnet i England. Det som är spännande med konstruktionen är att den har tre ljushållare och således tre funktioner: som stående, nedslagen i lämpligt föremål eller hängandes.

Originalet ser ut som på bilden till höger. Dock valde Göran en lite friare tolkning och kortade blanda annat ner sin kopia för att "få en mer samlad form, mindre spretigt". Min personliga åsikt är att han har lyckats väl. Möjligtvis kan originalet vara mer lämpat för att ha hängandes då den har en så pass lång arm.

Med ljusstaken följde en liten lapp med information om var Göran hittat originalljusstaken. Följande står på lappen: "London Museum Medievel Catalouge 1940, Anglia Publishing, ISBN: 1-897874-01-4" och "Fynd A 27533 frånWallbrook Tokenhouse Yard".

Eftersom Anders ovan var intresserad av mer information om ljusstaken hoppas jag att detta kan ge lite fler ledtrådar.

Till Göran vill jag bara återigen säga ett stort tack! Den pryder sin plats i hemmet.

Ståendes...

nedslagen...

eller hängandes.

Trappstol

För en vecka sedan avslutade jag slöjddelen i min lärarutbildning vid Linköpings Universitet. Den sista delkursen kallas allmänt för "Stolskursen" då huvuduppgiften i den är att tillverka en sittmöbel. Jag har funderat inför denna kurs sedan ett år tillbaka och har hela tiden varit inne på att tillverka en såkallad trappstol, en stol som när man fäller fram ryggstödet blir till en liten trappa. Bra att ha i köket för att nå upp till överskåpen, speciellt som vi har 260 i takhöjd och jag inte gillar när min fru balanserar med ena foten på fönsterbrädan och andra på köksbänken för att nå mjölet ovanför skafferiet.

Stolen har tagit mig 5 veckor att konstruera vilket innebär allt från skissning, modellbygge, skapa en ritning, skaffa material och sedan bygga ihop eländet. Ja, jag kallar det eländet för det är så det har kännts emellanåt. Jag har pendlat mellan hopp och förtvivlan och stundtals varit beredd att lägga ner projektet. Klockan 21.00 dagen före redovisningen hade jag oljat den för andra gången och ansåg att den fick vara klar. Men jag är förbaskat nöjd med resultatet och ångrar inte att jag valde projektet trappstol.

Det som har varit det stora problemet med stolen är alla vinklar. Min tanke har hella tiden varit att stolen ska kännas som en riktig stol och gå att använda som en riktig stol. De trappstolar jag har sett har alla varit fyrkantiga sedda uppifrån. Jag har på min trappstol valt att ha en avsmalnande form bakåt på stolen så som de flesta vanliga stolar är konstruerade. Samtidigt har jag haft diagonala vinklar för själva trappkonstruktionen. Där dessa vinklar möts har det blivit bekymmer vilket inneburit mycket grubblerier och en del felaktigheter. Lösningen låg till stor del i att jag tillverkade tre sågjiggar. Med dessa har jag kunnat såga ut exakta vinklar på bandsågen och få tighta fogar.

Stolen är tillverkad i det träslag jag just nu har snöat in på nämligen alm. Jag fick tag på möbeltorrt virke från Fågelås Trä utanför Hjo med grova/breda årsringar. Jättevackert trä där den gröna rand som ofta blir mellan kärnved och ytved syns tydligt. Tyvärr räckte inte det materialet till hela stolen så till sits och trappsteg har jag fått använda alm med finare årsringar. Min tanke var att inte använda någon metall och bland annat tillverka gångjärn av trä. Tidsbristen gjorde att jag fick lägga ner de tankarna så sitsen är fastskruvad i sargen och jag använde ett pianogångjärn av mässing. (Köp förresten inte pianogångjärn på Clas Ohlsson, de glappar och är inte bra...) Annars är alla sammanfogningar gjorde med olika slitsningar och sargtappningar vilket jag tycker är jätteroligt att göra.

Till sist mitt bomärke (och en mindre snygg skruvskalle...).

Boktips

Har fått en skrivare/scanner i "julklapp" och för att prova scannern tänkte jag dela med mig av ett boktips som borde pigga upp i vintermörkret.
"Celtic Art - The Methods of Construction" är en bok om hur man konstruerar keltiska mönster. Jag fick låna den av en vän för ett antal år sedan och det som då slog mig var hur författaren på ett tydligt sätt visar hur man bygger upp ett keltiskt mönster från grunden. De flesta böcker inom samma område ger exempel på mönster som man kan kopiera. Denna bok förklarar hur man konstruerar i princip vilket mönster som helst. Jag tror att författaren Georg Bain forskade kring just keltiska mönster. Boken kom i tryck första gången 1951.
Jag lämnade tillbaks boken och den föll i glömska (tyvärr) tills jag sprang på den i en av alla muséeshopar då jag och min fru semestrade i Skottland. Ett givet köp och jag ångrar det inte en sekund.
På baksidan står följande: "When this book first appeared it was hailed as a 'veritable grammar of ornament'. It is certainly an indispensable reference book and practical textbook for the art student and craftsman seeking simple constructional methods for laying out complex ornamental schemes."
Just för att den är så grundläggande har den som använder keltiska, eller andra typer av liknande mönster i sitt hantverkande, här enligt mig, en ovärderlig skatt...
ISBN: 0-09-476900-1 (paperback)
ISBN: 0-85335-196-1 (hardback)

(Till höger ett exempel på en av bokens alla "plates")

Bronsgjutning del 2

Nu var det ett tag sedan jag uppdaterade min blogg. Sjukdom och mycket att göra i skolan har satt stopp men nu gör jag ett försök att avsluta bronsgjutningen.

Resultatet av mina försök ses på bilden till vänster, 7 spännen och en brännstämpel med mitt bomärke. Totalt har jag nog gjort en sisådär 40+ försök så misslyckandena har varit många men lärorika.

Gjutningarna har jag gjort i formar/gjutflaskor med packad gjutsand i. Jag tänker inte gå in närmare på exakt hur man går tillväga men formen består av två halvor där hälften av det som ska gjutas hamnar i ena halvan och hälften i andra. Se bilderna så tror jag det blir lite tydligare.

Jag har blandat det mesta av bronset själv och försökt att ha ca 10% tenn och resten koppar. Detta är vår moderna definition av brons. Vad jag har förstått har brons historiskt sett bestått av lite olika blandningar. Bl.a har en del brons innehållit bly. Smälttemperaturen för brons ligger vid ca. 950 grader emedan temperaturen för koppar är uppemot 1060 grader. Det är alltså ganska varma grejer man jobbar med... Jag råkade tappa en degel med smält brons i golvet. Det skvätter små glödande kulor åt alla håll och jag är oerhört tacksam att jag klarade mig utan några brännskador, men så fick jag hoppa högt också...

Så här ser formens två halvor ut med ingöt och luftkanaler. Formen är tillverkad av trä, i det här fallet ask men jag tillverkade mina av furu. I övrekant av den vänstra halvan skymtar originalet, ett bomärke som en kursare till mig skulle gjuta.

1000 grader är ganska varmt... Smältdegeln är såpass varm att den glöder. I detta läget är det bra att vara två annars kan man lätt tappa den (beprövad erfarenhet). Intressant är att deglen, som är av något keramiskt material, blir tåligare när den blir varm. Den jag tappade i golvet gick inte sönder vilket den antagligen hade gjort om den varit kall.

...och så i med det i formen. Viktigt att tänka på med all gjutning är att det inte får finnas någon fukt i formen. Finns det fukt i kan formen explodera. Använd alltid skyddsglasögon!

Här är en gjutform jag gjort med två lyckade gjutningar och en misslyckad. Dessutom ett spänne från en annan form. Ingötet till denna form sitter på baksidan.

Bronsgjutning del 1

På min slöjdlärarutbildning har jag fått prova på att gjuta i brons. Jag har sett fram emot att få tillverka olika bältes- remspännen då dessa var så dyra att köpa från Handelsgillets(R.I.P.) hemsida, samt att få göra spännen helt efter eget önskemål. Inför gjutningen har jag tillverkat tre original varav två ses på bilden. De är tillverkade i älghorn och bokträ. Horn tycker jag är det allra bästa materialet då det är hårt och hållbart. Formerna på spännena har jag fått fram med borr, lövsåg(maskinell) och filar.
Det stora spännet är tänkt att höra samman med den runda svepväskan som jag tillverkat tidigare. Totalt tre stycken kommer att behövas till väskan.
Måtten på det stora spännet är 56mm långt och 26mm brett, öppningarna är 18mm. Det lilla är endast 25mm långt, 17mm brett och öppningen är 11mm.
Jag återkommer om gjutningen och resultaten...

Pilmakarträff

I helgen var jag på en pilmakarträff utanför Jönköping. En liten träff med potential att kunna bli ett återkommande arrangemang. Vi var sju glada bågentusiaster, nybörjare som veteraner, med eller utan medeltidsintresse som vigde lördagen till att tillverka pilar, fika, utbyta erfarenheter och givetvis bågskytte. Den gemensamma nämnaren är intresset för träbågar och träpilar. Inget glasfiber här inte, även om en del använder det materialet i andra bågrelaterade projekt.
Det bästa med en sådan här träff är möjligheten att få byta tankar och erfarenheter med varandra. Bland annat fick vi se en jig för att tappera(stavning?) pilskaft på ett smidigt sätt. Dessutom får man alltid lite intressant historia till livs när Göran "Weiland" Landström deltar. Men framförallt är det ett socialt forum som peppar och inspirerar till att hålla på med bågar och pilar.
Det jag lyckades åstadkomma under dagen var en pil... Ja, jag vet hur patetiskt det låter. Till mitt försvar kan jag säga att den är byggd från grunden vilket bl.a. innebär att jag har gjort skaftet ur ett fyrkantigt stycke och inte använt ett färdigt pilskaft. På denna pil har jag provat att sätta fjädrarna rakt så som pilarna från Mary Rose (ett engelskt 1500-tals vrak vars last bl.a. bestod av långbågar och pilar) var fjädrade vilket visade sig fungera utmärkt. Det roligaste dock är att pilen är gjord utav samma träd som min båge, en 40 pounds d-formad båge av ask. Tyvärr är pilen aningen för tung för mina 40 pound så det är väl dags att börja bygga en ny båge nu.
Tack till Samuel Almqvist som höll i arrangemanget, tack till Andreas som upplät sin ladugård till oss och tack till alla er andra som var där och gjorde så att vi fick en rolig dag ihop. Det enda jag saknade och önskar till nästa år är en bättre isolerad lokal att vara i... :-)