Förlovningspresent

Sommar, semester och extremt lite hantverkande. Men så förlovade sig min bror och det vill man ju uppmärksamma med en lite speciell present.

Jag svepte ett gäng med fanér för några veckor sedan och det var ju väl tajmat. Så med en liten blåslampa i baken tog jag ett svep av alm då jag även hade material till bottnen i alm och tillverkade ett litet kakfat i helgen. Både brorsan och hans fästmö uppskattar fika med en god kaka så presenten blev perfekt helt enkelt. Och så är det kul att ge bort något unikt som ingen annan har.

Som sagt var är fatet tillverkat i alm och sytt med kjedjestygn av granrot. Jag tycker det är roligt att undvika lim men för att få ihop det tight utan att något bakljus syns i den skurna dekoren valde jag att limma ihop svepet först. Bottnen är dock bara fastsatt med björknaror. Handtag och dekor är påritade på frihand (inte likt mig och inte optimalt) och sedan utskurna med kniv då jag fortfarande, trots mitt blivande yrke som slöjdlärare, inte förfogar över en kontursåg. Det går med bara kniv men man måste vara noga med att ha koll på fiberriktningen hela tiden annars fläker det lätt ur eller så blir en rundning kantig (vilket syns på handtaget).

Tyvärr i min iver hade jag inte koll på centreringen av svepändan och den hamnade ordentligt åt sidan. Jag tycker ibland att det kan vara trevligt med assymetri men detta är på gränsen. Sedan är det som alltid jag som stör mig mest och ingen annan ser mina misstag...

Ialla fall... Ett stort Grattis Mikael och Ida! Vi uppskattar er både jättemycket.

Skjut & Njut Anno 2009

Ömsom regn, ömsom sol och dessutom kalla nätter. Skjut & Njut är över och trots sin ringa storlek, ca 20 deltagare, en mycket efterlängtad start på bågskyttesommaren 2009.
Norr om Huskvarna ligger Engelska Parken, en liten ekäng, undanskymd bara ett stenkast från Bauerleden. Den som inte vet att den finns där missar den. Den är en underbar plats som har beträtts av allt från kor till brudpar och bågskyttar. Markägaren valde att behålla många storvuxna ekar då marken bereddes för bete och dessa ekar skapar platsens speciella karaktär. Det är som att förflytta sig till en annan värld och utsikten över Skärstadalens kuperade marker och äppelodlingar drar onekligen tankarna till Tolkiens Fylke. (Tyvärr har jag inga bilder som gör platsen rättvisa. Ett besök vore det bästa...)
På denna underbara plats har de senaste åren en liten träff för oss som är intresserade av bågskytte med "historiska" bågar (dvs pilbågar och pilar utan inslag av moderna material såsom glasfiber, plastnockar etc.) förlagts. Skjut & Njut är kort och gott vad det heter. Inga stora arrangemang, ingen kostnad, alla bidrar med det man själv vill och dessutom finns det en hel del tavlor och mål att skjuta på. Här ryms både de med medeltidsintresse och de utan.
Årets upplaga gick av stapeln helgen den 5-7/6. Jag, min fru och vår son åkte ut på fredagen och tillbringade helgen tillsammans med andra sköna människor. För mig var det ett avslut på terminen och en början på sommaren som jag ska tillbringa som föräldraledig med vår son. Dessutom var det de första nätterna vi tältade tillsammans sedan vår son föddes förra året.

Fredagen var en smygstart och vi som var där tog det lugnt, umgicks, reste våra tält och paviljonger och gick och la oss tidigt (och frös baken av oss då det var en ordentligt kall natt för årstiden, ganska nära nollan).
På lördagen gjordes en jaktstig med olika mål iordning och folk började företa sig små utflykter med bågen i hand. Mellan skjutrundorna äter man, pratar, någon sydde en skjuthandske osv. Dessutom brukar det bli lite bofferkrig också för de som har barnasinnet i behåll. Ungefär så här ser Skjut & Njut ut. Det är vad det heter och blir vad man själv gör det till.

Några minnesvärda stunder/händelser: "Chickenrace" med pilbåge, Tolkien Quiz-tävlingen (vilket lag vann egentligen?), de tre pojkarna som, från det att de kom på förmiddagen tills de åkte hem på kvällen, i princip sköt nonstop med sina pilbågar och, för er som deltog i den, säkert den årligen återkommande nattliga boffern.
Ett stort tack till Fredrik "Grim" Roos som drar i denna träff. Jag uppskattar verkligen att få vara med på Skjut & Njut, tack!

Några speciellt intressanta saker som kom upp under helgen var att Janne Blom på Ladulaas Bågskyttepaviljong har hittat en kontakt som kan tillverka handsmidda pilspetsar till ett bra pris. Spetsarna är av två typer, bodkin- och bladspets och smidda i två delar (spets och holk) och sedan sammansvetsade. Dock är fogen i princip omöjlig att se. Spetsarna är mycket välgjorda och med ett pris på 25:-/st oerhört billiga. Jag återkommer när de finns att köpa.
Det har också börjat jobbas på ett arrangemang för historiska bågskyttar som är tänkt att gå av stapeln sommaren 2010. Som jag förstod är det tänkt att vara ett arrangemang som fokuserar inte bara på skytte med historiska bågar utan även ser till helheten med kringutrustning och klädsel. Arrangemanget är tänkt att innehålla en större tävling för historiska bågskyttar men också workshops mm. Återkommer även här när jag vet mera.

Till sist lite bilder från helgen

Janne Blom förevisar "Chikenrace" med pilbåge. Alla ställer sig i en ring med varsin bofferpil. Därefter skjuter man den rakt upp i luften och, utan att röra sig eller titta upp, väntar på att den ska komma ner. Spännande... :)
Fredrik "Grim" Roos, Skjut & Njuts grundare, eldsjäl och arrangör.

Göran "Weiland" Landström, den person som hjälpte mig in i långbågsträsket. :)


Robin med sin idegransbåge. Det är han som inspirerat mig till att börja sy mer figursydda kläder. Tack för inspirationen och snygga grejer du har, Robin!


Min egen medeltida outfit med den nytillverkade doubleten/cothardien. Tyvärr råkade jag på ärmarna sy knapphålen där knapparna ska vara och tvärtom. För att komma till rätta med problemet blir det till att byta plats på ärmarna i sommar. Shit happens...

Till sist en bild på min son, Vilmer då han precis upptäckt att det fanns koskit här och var på ängen.

Pimp my purse

Tillverkade en bältesväska för några år sedan inspirerad av diverse bilder på medeltida fynd och rekonstruktioner jag sett. Den blev inte riktigt bra då så jag bestämde mig för att göra om den. Inga märkvärdiga förändringar: på med ett spänne och bort med en remsa jag hade satt dit för att göra väskan större (vilket hade visat sig inte hjälpa).

Spännet köpte jag på Handelsgillet för några år sedan och det har blivit liggandes sedan dess. Jag försökte i höstas göra avgjutningar i brons av det men lyckades av olika anledningar inte så nu tog jag det till väskan istället.

När jag skulle sy fast remmen på locket fick jag för mig att jag skulle göra något mönster för att det hela ska se lite trevligare ut. Har aldrig gjort det tidigare men jag hade ett falsben liggandes så jag provade att göra en sköld på frihand. Först gjorde jag mönstret "torrt" där det skulle vara på remmen. Därefter sydde jag fast remmen, blötte delen där mönstret var och "fyllde i" med falsbenet. När skinnet torkat sitter mönstret permanent. Resultatet blev helt okej men inte perfekt då skölden är lite assymetrisk (säkert bara jag som ser det).

Ibland förvånas jag över hur jobbigt vissa saker verkar innan man gör dem och hur fort det går när man väl tar tag i det. På totalt två timmar var projektet färdigt. En del saker man ska göra är enorma innan de lämnar huvudet och omsätts i handling. Synd bara att jag sällan förstår det direkt...

Doublet/jacka

I den kreativa stiltjen har jag ett projekt som pågår och har gjort så sedan i somras. Då började jag sy en medeltida jacka en så kallad doublet inspirerad av en vän, Robins mundering. Trött på alla slappa, pösiga kjortlar ville jag att den skulle vara figursydd, ha en massa snygga knappar och av någon anledning skulle jag sy den helt för hand...

Jackan är sydd i ett mörkgrått ylletyg och fodrad med oblekt linne i kroppen emedan armarna är ofodrade. Framtill knäpper man den med 24 knappar som har tagit mycket lång tid att sy dit. Resultatet gör dock arbetet mödan värt.

Tanken med min jacka är att den ska gå att skjuta pilbåge i utan att åka upp och skrynkla sig, jag ville ha rörelsefrihet. Av denna anledning gjorde jag ordentliga armhål som jag har sett på något fynd och en del rekonstruktioner. Nackdelen är att det gärna blir lite bylsigt under armarna och att den ser lite "rolig" ut framifrån. Rörelsefriheten är dock fantastisk.

För att få ihop armstycket med kroppstycket blir man tvungen att sätta i en eller ett par kilar. En misstolkning av ett mönster gjorde att jag satte kilen överst på armen, mot axeln och inte fram mot bröstet. Det fungerar dock men jag vet inte om det finns några fynd med denna konstruktion.

Som sagt är den figursydd och det är en otroligt skön känsla att ta på sig en jacka som sitter perfekt på kroppen. Den är verkligen anpassad efter mig. Dock är den inte klar. Jag håller på att fålla upp armarna och ska sy dit 6-8 knappar/arm. Sedan ska den även läggas upp i kroppen och här vet jag inte hur mycket jag ska ta till. Tips mottages tacksamt.

Som sagt, detta är vad jag gör i min kreativa öken just nu. Lägger upp fler bilder när den blir klar (förhoppningsvis någon gång i maj).

Ljusstake

Först vill jag förtydliga: Jag har inte tillverkat denna ljusstake, tyvärr. Men jag har tänkt att den skulle vara rolig att visa någon gång. När nu Anders Lindkvist har gjort en kopia utifrån samma original och visar den på sin blogg tyckte jag att det skulle vara roligt att visa den vi har också, då båda två bygger på samma original.
Ljusstaken är en bröllopspresent jag och min fru fick då vi gifte oss 2005 av en god vän, Göran Landström, och hans familj. Det är även han som har tillverkat den. Vi har älskat den från första stund och använt den flitigt. Det är en medeltida (rese?)ljusstake och originalet är funnet i England. Det som är spännande med konstruktionen är att den har tre ljushållare och således tre funktioner: som stående, nedslagen i lämpligt föremål eller hängandes.

Originalet ser ut som på bilden till höger. Dock valde Göran en lite friare tolkning och kortade blanda annat ner sin kopia för att "få en mer samlad form, mindre spretigt". Min personliga åsikt är att han har lyckats väl. Möjligtvis kan originalet vara mer lämpat för att ha hängandes då den har en så pass lång arm.

Med ljusstaken följde en liten lapp med information om var Göran hittat originalljusstaken. Följande står på lappen: "London Museum Medievel Catalouge 1940, Anglia Publishing, ISBN: 1-897874-01-4" och "Fynd A 27533 frånWallbrook Tokenhouse Yard".

Eftersom Anders ovan var intresserad av mer information om ljusstaken hoppas jag att detta kan ge lite fler ledtrådar.

Till Göran vill jag bara återigen säga ett stort tack! Den pryder sin plats i hemmet.

Ståendes...

nedslagen...

eller hängandes.

Trappstol

För en vecka sedan avslutade jag slöjddelen i min lärarutbildning vid Linköpings Universitet. Den sista delkursen kallas allmänt för "Stolskursen" då huvuduppgiften i den är att tillverka en sittmöbel. Jag har funderat inför denna kurs sedan ett år tillbaka och har hela tiden varit inne på att tillverka en såkallad trappstol, en stol som när man fäller fram ryggstödet blir till en liten trappa. Bra att ha i köket för att nå upp till överskåpen, speciellt som vi har 260 i takhöjd och jag inte gillar när min fru balanserar med ena foten på fönsterbrädan och andra på köksbänken för att nå mjölet ovanför skafferiet.

Stolen har tagit mig 5 veckor att konstruera vilket innebär allt från skissning, modellbygge, skapa en ritning, skaffa material och sedan bygga ihop eländet. Ja, jag kallar det eländet för det är så det har kännts emellanåt. Jag har pendlat mellan hopp och förtvivlan och stundtals varit beredd att lägga ner projektet. Klockan 21.00 dagen före redovisningen hade jag oljat den för andra gången och ansåg att den fick vara klar. Men jag är förbaskat nöjd med resultatet och ångrar inte att jag valde projektet trappstol.

Det som har varit det stora problemet med stolen är alla vinklar. Min tanke har hella tiden varit att stolen ska kännas som en riktig stol och gå att använda som en riktig stol. De trappstolar jag har sett har alla varit fyrkantiga sedda uppifrån. Jag har på min trappstol valt att ha en avsmalnande form bakåt på stolen så som de flesta vanliga stolar är konstruerade. Samtidigt har jag haft diagonala vinklar för själva trappkonstruktionen. Där dessa vinklar möts har det blivit bekymmer vilket inneburit mycket grubblerier och en del felaktigheter. Lösningen låg till stor del i att jag tillverkade tre sågjiggar. Med dessa har jag kunnat såga ut exakta vinklar på bandsågen och få tighta fogar.

Stolen är tillverkad i det träslag jag just nu har snöat in på nämligen alm. Jag fick tag på möbeltorrt virke från Fågelås Trä utanför Hjo med grova/breda årsringar. Jättevackert trä där den gröna rand som ofta blir mellan kärnved och ytved syns tydligt. Tyvärr räckte inte det materialet till hela stolen så till sits och trappsteg har jag fått använda alm med finare årsringar. Min tanke var att inte använda någon metall och bland annat tillverka gångjärn av trä. Tidsbristen gjorde att jag fick lägga ner de tankarna så sitsen är fastskruvad i sargen och jag använde ett pianogångjärn av mässing. (Köp förresten inte pianogångjärn på Clas Ohlsson, de glappar och är inte bra...) Annars är alla sammanfogningar gjorde med olika slitsningar och sargtappningar vilket jag tycker är jätteroligt att göra.

Till sist mitt bomärke (och en mindre snygg skruvskalle...).

Boktips

Har fått en skrivare/scanner i "julklapp" och för att prova scannern tänkte jag dela med mig av ett boktips som borde pigga upp i vintermörkret.
"Celtic Art - The Methods of Construction" är en bok om hur man konstruerar keltiska mönster. Jag fick låna den av en vän för ett antal år sedan och det som då slog mig var hur författaren på ett tydligt sätt visar hur man bygger upp ett keltiskt mönster från grunden. De flesta böcker inom samma område ger exempel på mönster som man kan kopiera. Denna bok förklarar hur man konstruerar i princip vilket mönster som helst. Jag tror att författaren Georg Bain forskade kring just keltiska mönster. Boken kom i tryck första gången 1951.
Jag lämnade tillbaks boken och den föll i glömska (tyvärr) tills jag sprang på den i en av alla muséeshopar då jag och min fru semestrade i Skottland. Ett givet köp och jag ångrar det inte en sekund.
På baksidan står följande: "When this book first appeared it was hailed as a 'veritable grammar of ornament'. It is certainly an indispensable reference book and practical textbook for the art student and craftsman seeking simple constructional methods for laying out complex ornamental schemes."
Just för att den är så grundläggande har den som använder keltiska, eller andra typer av liknande mönster i sitt hantverkande, här enligt mig, en ovärderlig skatt...
ISBN: 0-09-476900-1 (paperback)
ISBN: 0-85335-196-1 (hardback)

(Till höger ett exempel på en av bokens alla "plates")