Jag oljade axelväskorna med en halvolja, det vill säga med 50% koktlinolja och 50% terpentin. Snabbt och bra reultat inför redovisningen. Det märkliga med almen var att jag upplevde att den mörknade ännu mer efter ett par dagar från det jag lade på oljan. Jag är tacksam för det för de blev mycket snyggare men jag var inte beredd på det.
Väska #1Utav alm och tanken var att den skulle fungera som någon form av svamp- eller bärväska. Min fru tyckte dock att den skulle kunna användas som garnväska om man gjorde några hål i den där det går att dra ut garntrådarna. Det tål att tänka på...
En del saknas på väskan och det är bärremmen. Den är på gång men jag har planerat att gjuta egna bronsspännen till den så jag har skjutit det lite på framtiden. Det kommer att bli två bärremmar som går runt väskan och på så sätt kommer belastningen bli på just remmarna och inte på själva väskan.
Detaljerna
Gångjärnet är utsågat i ett stycke och har en 3mm's stålaxel. Jag ville att ådringen i träet skulle gå oavbrutet genom gångjärnet. Nackdelen med detta är att det gärna blir lite glapp om man bara använder ett gångjärn eftersom att det försvinner lite material när man sågar ut "tapparna". Dessutom kan den som tittar extra noga se att gångjärnets två delar inte sitter ihop ordentligt. Detta beror på en liten miss i mina beräkningar. Jag orkade inte göra om hela gångjärnet eftersom att det var en del pyssel med att få rätt radie på det så att det sitter tight och snyggt mot väskan. Jag kommer inte att göra om misstaget...
Låset på väskan är ett enkelt vridlås. En simpel konstruktion med en liten sköldformad bit som låser på insidan bakom kanten. Jag tror att luckan vill återfå sin forna raket vilket gör att den sköldformade biten hamnar i spänn och på så sätt gör att låset inte vrider sig och luckan far upp.
Remhållarna är det jag är mest nöjd med på hela väskan. Fråga mig inte varför men när jag tittar på den nu i efterhand så är det dem mina ögon dras till. Deras funktion är att hålla remmarna på plats. Utformningen på dem är simpel men funktionell. De är fastsatta med dold centrumtapp och vanligt vitlim (till en och annan hemslöjdares fasa...). Det är faktiskt inget märkvärdigt med dem överhuvudtaget. Jag bara gillar dem...
Väska #2Denna väska var tänkt att bli en axelväska och är också tillverkad utav alm. Luckan skulle sitta på sidan och inte i själva svepet som på väskan ovan, för att enkelt komma åt innehållet.
Axelremmar saknas även på denna väska men här handlar det om att jag hittade ett annat användningsområde för den som väggskåp i hallen. Får se om den blir hängandes där annars sätter jag dit axelremmar och kanske har den när jag går till skolan... :)
Profilen på väskan är sned, det vill säga att den är bredare nertill än upptill. Detta för att sakerna man lägger naturligt ska samlas i botten av väskan. Jag gjorde ett bredare svep som jag sedan sågade itu snett. Svepändan är okomplicerad, jag gjorde den helt enkelt rak. Svepändan blir stilren och tar inte uppmärksamheten från de andra detaljerna på väskan. Sömmen är en kjedjesöm av granrot.
Gångjärnen på denna väska var en liten utmaning. Hade jag haft Likadana gångjärn som till väska #1 hade luckan stått rakt ut och risken att knäcka gångjärnen hade varit överhängande. På denna väska behövde locket fällas så att det hamnar längs med sidan. Detta löste jag genom att prova att höja centrumaxeln på gångjärnet så att det 
hamnade i linje med gångjärnets tjocklek. Svårt att förklara men jag tror att bilderna förklarar det. Även dessa gångjärn är utsågade ur ett stycke för att behålla ådringen. 
Ett snäpplås håller locket stängt. Här var det svårt att veta hur tunnt låset måste vara. Är det för tjockt går det inte att använda eller så risker jag att infästningen går sönder, är det för tunnt går låset sönder. Under arbetet kom jag ihåg att en vän berättade om att man på något ställe hade tänkt att såga ner gamla ihåliga ekar för att dessa inte skulle blåsa sönder om det blev storm. Dock visade det sig att de ekar som bäst stod emot storm var de som var just ihåliga. De yngre knäcktes lättare. Slutsatsen är att tack vare ihåligheten har trädet möjlighet att flexa lite när det blåser kraftigt (jämför med ett sugrör och en penna...). Således holkade jag ur låset på undersidan vilket innebär att låset i ytterkant är tjockare än i mitten. Vet inte om det egentligen har någon stor betydelse. Det fungerar i alla fall och det låter bra att lägga till historien om ekarna...
